kan käken gå ur led när man gäspar?
....jag kan verkligen inte komma på något annat att säga än "Jag är så himla trött!!!". Larvigt faktiskt. Känns som att jag har sprungit ett maraton, supit och fastat. Jag inte inte gjort något av nämnda.
Får trösta mig med att middagen snart är klar och jag är ett steg närmare läggdags.
Förhoppningsvis är energin hos mig i morgon.
Waaaaah!!!!!! eller.... gäääääääsp?
Hoppla!
Snubblade över dessa underbara skapelser på en blogg. Jag vet inte tillverkare eller märke. Jag vet bara att jag är kär!
Jag vill ha dom......
sverige = ett pyttelitet USA?
Allvarligt, jag är nyfiken. Varför, säg mig VARFÖR pratar alla engelska i Big Brother? Så vitt jag vet är det ingen som egentligen har anledning att göra det... eller? Det kanske bara är jag.
Spratteldockor
Okej. har återfått min mani för spratteldockor och pysslar på som en galningar mellan klagosången. Varken jag eller sambon är okej fysiskt just nu, usch och fy. Men det orkar jag inte skriva om.
Då vill jag såklart återgå till spratteldockorna. Har påbörjat två nya, en är snart klar och den andra kräver lite mer tid. Känner på mig att det här kan leda till en liten värld av spratteldockor. Har inte så hög gramvikt på kartongen så det är lättare att skrära i än den jag tidigare använt mig av. Och nu lackar jag dockorna, tycker det ser rätt snygg-skitigt ut.
En av dockorna... ja då, mitt ego went bananas och jag har utgått från Hootchy Kootchy outfiten.
Lite av mina vertyg. Den underbara asken med knivar fick jag av Danne i födelsedagspresent... Han vet verkligen hur jag ska charmas!
mrs soffpotatis
Så, jag har verkligen svårt för att följa serier. Ser jag något jag verkligen gillar så har jag helt plötsligt alla avsnitt och betar helst av alla på en gång.
Faktiskt så kan jag sakna att ha det där man hade när man var yngre. Se fram emot att det var en viss veckodag för att då var det ett speciellt program på tv som jag ville se. Och att få fundera på vad som ska hända, och gud förbjude att man skulle missa ett avsnitt.. och reprisen. Nej, det fanns ju inte internet när jag var liten.
Nu har jag EN serie jag följer på tv (ibland räddar svtplay mig när jag missat). Gynekologen i Askim! Jävlar vilken bra serie. Jag missade det helt när det sändes under 2007. Twistad och skön svensk serie när det är som bäst. Jag blir alltid så fruktansvärt obekväm.... och det gillar jag!
Louise, Henning och nån särande kvinna.
Verkligen rekord för mig att kunna följa en serie på tv. Men så igår såg jag en till skön serie på kanal 11. Första avsnittet av nåt som verkar vara en alldeles vrickad och härlig serie. Raising Hope heter den. På IMDb står det om serien följande "Jimmy becomes a single parent to an infant after the mother he had a one-night stand with ends up on death row." Ja, det var ju en slående historia till att börja med. Så, i mitt uppdrag att få en inblick i allt man INTE ska göra, så följer jag dessa två serier.
Raising Hope... Hope är då den stackars ungen på axlarna.
behind blue eyes
Köpte en tid tillbaka färgade linser. Jag har naturligt mörbruna ögon och tänkte att det vore lite kul i vissa sammanhang att kunna ändra färg. Så, hur skulle man då kunna besätmma vilken färg? Jo, ska det göras så ska det göras ordentligt. Så jag ville ha blåa ögon. Har ju haft en historia av att vara blåögd bildligt talat, så jag ansåg att det var på tiden att jag skulle vara de bokstavligt också.
Skeptisk som jag är trodde jag inte riktigt att det skulle funka på mina ögon eftersom dom är så mörka. Men jag chansade på en som hade fått bra betyg som hette Freshlook Colorblends Sterling Grey. Och det funkade! Rätt freaky, folk i min omgivning tyckte att det var rätt läskigt att se mig så. Men jag är nöjd.
Innan Hootchy Kootchy Killerklown from outerspace vs. Drag Queens from hell.
Linserna hittade jag på Färgade linser!
make over from hell
Nytt namn och nytt utseende på bloggen. Det var banne mig på tiden att jag tog tag i det. Bilden(erna) togs innan senaste Hootchy Kootchy Club. Sällan jag får tillfälle att vara SÅ fager. Rätar på ryggen och skryter lite. Trodde faktiskt inte att jag skulle bli en av dom. Som har en bild på sig själv som header det vill säga. Men tack vare några timmar i Phototshop så känns det okej. Lagom anonymt.
Nu ska jag snart gå och lägga mig. Pressade ut min sista energi på att baka bröd. 48 nyttiga brödbullar finns nu. Och en tårta till lilla Ella. Det var rätt skönt att faktiskt uträtta något. Var i stort sett däckad hela dagen på grund av magont.
Skall såklart sälja hur mycket böcker som helst i morgon innan min familj kommer på besök. Den här helgen säger jag hejdå till diciplin och hej till godis och lek. Jag älskar min galna familj.
De senaste dagarna har jag och min syster snittat kanske 4 timmar/dag i telefonen med varandra. Vad har vi pratat om? INTE EN ANING! Fascinerande. Det måste definiera bra syskon eller vänner.
Vi har EXTREMT stolta föräldrar
Take your time, hurry up, choice is yours, don't be late.
Jag vet. Det är rätt corny att citera Nirvana som rubrik. Jag väljer dock att bortse från det nu. Mitt vatten över huvudet börjar så sakteligen att sjunka och det är en obeskrivlig lättnad som infinner sig. Det är fortfarande mycket, eftersom jag har en förmåga att ta på mig mer hela tiden. Men jag tror att jag håller på att komma till ro. Hurray!
Igår valde jag att släppa arbetsprov lite och bara rita på som jag kände för när tiden gavs. Resultatet ses nedan. Den här varianten fick sig en tur i Photoshop också där bakgrunden kom till.
Fick en skölj av komplimanger över mig igår. Wow vilken boost det kan vara. Ibland rinner det som vatten på en gås av mig. Men, ibland är jag så fruktansvärt mottaglig och det berör verkligen. Lustigt hur sådant kan komma när jag på egen hand har ansträngt mig för att klanka ner på mig i mitt inre och är i behov av att få höra motsatsen. Highfive för det!
ps. Drillstaven är en succé. Drillar nästan varje dag och fy #@¤§%! vad ont jag har haft i armen efter ett antal slag av gummi. Bokstavliga smällar man får ta.
black no 1
Mitt i allt kaos bestämde jag mig för att söka skolor till hösten. Kunde inte låta bli. Misstänker starkt att jag inte kommer in, MEN orkar jag fundera på om jag hade haft en chans om jag inte skulle söka? Nej, lika bra att testa.
Plus att det faktiskt är ett bra sätt att kickstarta kreativiteten. Det kan aldrig skada.
Än så länge är en klar.
Svart. Kristel symbolik kring färgen.
Detaljbild av bakgrunden.
Det är sorgliga tider nu. Och gudarna ska veta hur mycket det betyder att ha andra saker att fokuser på.
skäggiga, eller mustaschiga damen
När tillfället ges att tänka för mycket på saker som inte egentligen borde få så mycket tillfälle alls, så tar jag det. Alltid.
Så här på kvällskvisten började jag tänka på män och ansiktshår. Vad skulle jag ha för ansiktsbehåring om jag vore man? Skulle jag ha någon alls? Självfallet skulle jag det. Hur skulle jag kunna motstå?
Jag har nog alltid sett mig som en lite skäggig man. Men i afton beslöt jag mig för att jag skulle vara en mustasch-kille. All in! Det krävs faktiskt lite mer av en man att ha mustasch. Det är, om man så gör det till det, ett statement. Märk väl att jag inte snackar om nån moppemusche nu, Tack.
En riktigt arbetad, genomtänkt och genomförd mustasch kan skapa en identitet. Som man OCH med ansiktsbehåring skulle jag kunna skapa en karaktär utan dess like. Håll i hatten damer!
Han, alltså jag, skulle ha attityd och vara sådär skönt oberörd trots att huvuden vände sig efter mig/honom på gatan. En skojare, för med en så galen mustasch som jag/han måste man ha självdistans. Charmen liksom växer ur små äckliga hårsäckar under näsan. Låter otroligt, men icke! Så är det.
En sån karl
Lustig kuriosa: Min käre far ägde en gång i världen en restaurang som hette just Mustasch. Hur man resonerar när man döper något som är förknippat med mat till kroppshår är än i dag totalt obegripligt för mig. Men ändå, figh five!
Vilken himla tur att jag inte tar mig själv på allt för stort allvar
