Jag, till skillnad från många andra i 25års åldern är inte rädd för att bli gammal. Jag vet nämligen att jag ska bli kulturtant.
Detta är en framtidsvision som eggar mig och som jag inte drar mig inför att fantasera om. Tack och lov har jag dessutom världens bästa framtida kulturtantvän som jag kan fantisera tillsammans med.
För alla som tror att kulturtant innebär att man är 50-60+ och enbart intresserad av kultur har ack så fel. Det är mycket som ingår i denna fantastiska person. Självfallet finns modifikationer. Jag jobbar för fullt på att se var jag passar in. Eftersom jag är uppvuxen i Dalarna kan jag tydligt se att kulturtanterna däruppe skiljer sig en del från kulturtanterna här i Stockholm, men dom är lika härliga tanter allihopa.


Varför vill man bli kulturtant kan man ju då undra? Jo, därför att:

-Man kommer undan med så himla mycket sköna grejer! Man kan ha HUR STORA BROSCHER SOM HELST... Ju större, desto bättre. Av nån mystisk anledning är broscher så himla hett. Och självfallet gäller detta alla typ av smycken (och även hattar har jag förstått). Inget behöver matcha ens. Vilken frihet!

-Sjalar. The bigger the better!

-Man får säga konstiga saker, ha åsikter som inte går ihop och skratta högt. Alltså, kulturtanter behöver inte ens ha koll på läget. Det är fullt legitimt att flumma runt. Det är fullt legitimt att vara opassande. Det är fullt legitimt att inte följa sociala koder.

-Jag har utgått från att man har nån typ av seniorrabatt på teater, opera, balett, vernissager?

-Kombination av ovanstående saker. När jag är 67 och kulturtant kan jag lite mer öppet flukta balettpojkarna... nom nom nom.... Det var inte JAG som sa det... Det var mitt framtida kulturtant-jag.

-Kaffe, fika, kaffe, fika och ytterligare lite mer kaffe. Och kakor! Det är alltid ett bra argument.

-Lager på lager. Linntyg i mängder. Naturfärger. Jag avstår dock från batiken.

-Jag kommer kunna fortsätta måla, dock inte med samma krav på mig själv att det ska vara bra. I min framtid som kulturtant räcker det med att jag gör, inte att jag gör det snyggt. Kanske hör det åldern till.

-Aldrig mer pengar på att gå till frisör. Mitt hår ska få växa fritt, och jag kommer aldrig bry mig om ifall jag har en ful utväxt.

-Käcka glasögon. Helst ett par lite mer crazy som sitter på näsan och sedan ett par läsglasögon som sitter på skallen (progressiva är inte ett alternativ).

-Äntligen får jag leva ut min passion för konsthantverk till 110%!

Nu har jag säkert glömt massa saker. Men ovanstående argument räcker ganska långt enligt mig. Självfallet lever inte alla kulturtanter på detta vis, men det ska bannemig jag göra.

På gårdagens promenad gjorde jag det jag tänkt göra länge. Jag fotade en av gatuskyltarna kring mitt område. Här finns stadens finaste kvartersnamn. Igår fångade jag "Kvinnligheten" Fler kommer.
Min tanke var att jag skulle ta en kortpromenad för jag hade inte riktigt tid, i och med läkartiden. Lallade dock ut i skogen, tog en väg jag inte tagit förut och tiden sprang iväg. Blir precis som ett barn, tankarna flödar fritt och jag funderar inte riktigt över hur jag går, jag bara gör det. Vore ju hemskt pinsamt att gå vilse.

Klockan 1800 var jag, liksom 10 000 andra på plattan och demonstrerade. Det var underbart! En grymt skön känsla att se att så många är emot att ha SD i riksdagen. Personligen blir jag berörd också av att antirasismen är så stor. Alla gånger under min uppväxt som jag fått höra slagord, saker som ropats efter mig. Klart att man blir sårad, att det sätter sig. Jag föddes, och det tycker dessa människor att jag ska bli straffad för? Nu är jag självfallet ett milt fall. De finns de som har varit med om bra mycket värre saker. Och människor som tvingats fly.
Det är är vårat land, tillsammans. Allas.
Självfallet finns det problematik som bör ses över. Upp till regeringen nu att se det.
Jag blev också glad över att det gick så bra till under demonstrationen och även tåget efteråt. Såg på Aftonbladet senare på kvällen att polisen hade tyckt det med.


Jag och Maja gick efteråt och åt middag på Bolero (mycket Bolero numera, på olika vis). Lite trist att timmarna gick och vi var tvungna att åka hem med grusiga ögon. Hade nog kunna sitta där hela natten annars och samtalat med min vän.

Kom hem vid 2300 och samtalade med en annan vän, en sån där trogen som stått vid min sida senaste 10 åren. Jag åker på måndag och hälsar på honom. Vill det och behöver det. Och att jag är hans apostel gör inte beslutet svårare. Biljetter är köpta!

Har hållt mig hela dagen från att blogga politiskt. Mest för att jag helst inte vill göra det alls. Men i dag är det svårt att låta bli. Jag är besviken. Vad mer kan man säga? Jo, jag skulle väl också kunna påstå att jag är lite rädd inför framtiden. I kväll blir det demonstration på plattan. Och jag hoppas innerligt att det kan hållas fredligt. Man kan inte bli tagen på allvar när våld blandas in. Det vill jag verkligen tro på. Kärlek är målet och kommunikaion är vägen.
Så, nu ska jag inte tala mer om det.

Den har dagen har inte alls gått som planerat. Satte på mig träningskläder i morse för att ta en promenad i skogen. Sex timmar senare och jag har fortfarande inte kommit iväg. Istället har jag ätit, tecknat, fb:at, betalat räkningar, druckit kaffe.... och annat. Känns inte riktigt bra. Känner mig rastlös så egentligen vore den där promenaden rätt bra (beslutet tas nu att gå efter jag postat detta inlägg).
Är nervös inför spirometrin klockan fyra. Vet att jag nog inte kommer få några resultat ännu men ändå. Det är alltid nervöst för min del när jag ska till vårdcentral eller sjukhus. Sån där rädsla som egentligen inte är logisk men likförbannat finns där.

Postar skissen jag hållt med i dag. Började med den i går kväll men blev klar i dag. Testade att färglägga den också.

Äntligen helg. Äntligen systerbesök.

Synd att jag ska jobba hela helgen.... men det är så himla skönt att ha storasyster här. Hon får passa på att plugga på dagen när jag överger henne i öde lägenhet. Förhoppningsvis kommer hon och hälsar på mig på jobbet.

När min syster packar för ett besök hos mig består packningen av följande:
1,9 kilos zucchini
1 kilo potatis
1 paket torrjäst
1 palsternacka
1 paket pasta

Detta är alltså inte ett recept nej, det var hennes packning. Det kan märkas att vi är släkt.

Det var en helt underbar kväll i går på Kungliga Operan. Vi såg Bolero, Les Noces och Våroffer. Jag är fullkomligt förälskad i våroffer... oj oj oj.
Det var dessutom skönt att koppla bort allt och bara njuta av något. Höstens/vinterns/vårens kalendarium av balett och opera är fullt av föreställningar jag vill se. Kommer dock inte ha vare sig råd eller tid känns det som. Jag ska sätta mig ned och pricka in så mycket som möjligt. Förhoppningsvis kan Maja sällskapa också.

I övrigt är jag rätt nervös nu på morgonkvisten, ska vara på Okidok kl 11 för intervju/möte. Pirrrigt, men det kommer nog gå bra. Jag kan inte annat än att vara mig själv och om det inte duger så är det inte mycket jag kan göra åt saken. Det visar sig helt enkelt.

Hitills har morgonen varit känsloladdad. CSN fattade fel beslut nämligen (alltså inget fel jag gjort tack och lov). Ingen kan regler, varesig skolor eller CSN... det är lustigt enligt mig. Ska nu lämna in ytterligare en studieförsäkran och hoppas på att min skola lämnar in den. På en vecka har inte CSN fått in den förra. Ska kanske inte lägga mig i hur skolan sköter sitt jobb, men enligt mig är orimligt att det ska ta 10 dagar att posta ett brev, eller? Is i magen och bara acceptera faktum att det tar en månad efter skolstart att få pengar... eller sa jag FÅ? Nej, just ja... jag LÅNAR. Dessa ska tillbaka med ränta dessutom. Kanske därför jag tycker mig kunna ställa lite krav, det är liksom inte allmosor.

Sådär, nu blev jag irriterad igen. Dags att äta frukost, skaka av sig detta och ge sig ut i världen med ett leende på läpparna.

Ibland kan man känna att det står still, inte mycket utvecklande som händer. Ibland kan man känna så och så helt plötsligt händer det något som får en att känna precis tvärtom. Det händer nu.

Nu får jag verkligen nytta av min kalender, planera upp detta. Brödraskapen ska få ett litet utrymme i dagens ljus och det tycker jag är väldigt roligt. Ganska skönt att det är ett litet utrymme också, till att börja med. Ska planera bilderna, redigera, kommunicera angående detta.
Sedan blev jag tillfrågad att hålla ett litet föredrag i förpackningsdesign. Jag kan inte riktigt bestämma mig dock, det lutar självfallet åt ett ja. Så nervös jag blir av detta, och lite smickrad.

Webdesignutkasten jag håller på med har visat sig ta rätt mycket tid, jag tänker verkligen inte bara slänga ihop något. Har nu bett uppdragsgivaren om längre tid på mig. Det tog emot att erkänna att jag varit högmodig när jag gav tid för nästa pitch. Ja, det var såklart jag som satte orlimligt kort tid... när ska man lära sig?

I morgon ska jag på möte på Okidok. Praktikplats ska diskuteras och jag hoppas verkligen att det går vägen. Nu har jag en sjuk framförhållning, som är rätt ovanlig för min del. Perioden för praktiken börjar vecka 7 2011. Men, om jag skulle ordna det redan nu så jublar jag.

I kväll skämmer broder Maja bort mig igen. Vi ska på balett... gud så jag längtar.

Finns dock en downer nu och det är fortfarande CSN, som jag inte har fått något datum för utbetalning av ännu. Veckorna går, panik ökar. Sedan kollade jag i dag och ser att det fattas 2000 kronor varje månad! Varför??? Jag är SÅ HIMLA TRÖTT på det här nu.

I går gick jag och världens bästa broder Maja på Fotografiska. Innan dom öppnade portarna i maj var vi jätte på, helt bestämda att vi skulle gå dit direkt. Sen visade det sig nu att ingen av oss hade varit där på hela sommaren, fy skäms! Hade varit väldigt illa känner jag att missa en Annie Leibovitz utställning i sin egen stad. Utställningen var hursomhelst mycket större än jag hade trott. Och när man sätter in hennes foton i den tiden de togs så blir jag imponerad. Det känns som att en hel del fotografer har härmat henne sedan hon "slog igenom". Kompositionen är nästan urtjatad... Men vad vet jag? Jag är definitivt ingen expert!

Annie Leibovitz


Pieter ten Hoopen

Sedan var det även en glad överraskning att se Pieter ten Hoopens bilder, som var helt underbara! Jag föll totalt för hans uttryck och skulle gärna vilja se mer av hans bilder. Riktigt synd att jag är totalt pank, han satt nämligen och signerade böcker i butiken upptäckte vi när vi skulle gå. Det hade varit grymt att ha ett signerat ex av hans bok.

Det var som vanligt en fröjd att få spendera tid med min vän... Så mycket kärlek.

Det är inge vidare när man ska producera fram nåt som ska presenteras men finner sig själv inte alls ha känslan kvar för "produkten". Antar att ett profesionellt tillmötesgående på problemet är att diciplinera sig själv, tvinga fram och bara göra ändå?
Jag försöker boosta mig själv med bra musik för att "komma igång", Spotify är det bästa som har hänt internet på länge.... MEN funkar det? Att boosta alltså. Tveksamt. Blir mest att jag gör lite, kollar på det, blir skeptisk och sedan återgå till att noja över biverkningarna på medicinerna... som  nu är fler. Det kommer väldigt olägligt. Nej, jag vet. Det är aldrig läge för biverkningar.

Blev kidnappad i går. Det var fantastiskt roligt. Danne sa "klockan sex åker vi, vi kommer vara utomhus i några timmar". Jag hade inte en aning om vad som skulle komma. Efter en tur på tunnelbanan sedan en tur i taxi med världens mest partyglada chaffis hamnade vi på Gröna Lund. Överraskningen var att Hoffmaestro & Chraa spelade! Det var grymt bra spelning och skönt att få studsta av sig lite, tack Danne!


En kväll som jag trodde skulle bli rätt lugn eftersom jag ville åka hem redan vid 23-24 tiden slutade med att vi drog från Grönan, till Första bästa och sedan hamnade vi på Kellys. På vägen fick vi med oss Bubba Hillbilly... sen vet inte ens Gudarna vad som hände.... Eller så kan man bara fråga bartendern och evetuellt kolla Dannes konto...

En riktigt rolig kväll! Pojkarna visade kärlek, jag var med om att göra slut med två personer på en kväll, ingen av dessa vad dock Danne så det var lugnt! Efter en del utmaningar blev resultatet att vi skulle åka hem efter krogen och tatuera tårna. En bra idé onekligen! Och hem bar det av....

Det finns en anledning till varför inte kombiantionen alkohol och tatueringar inte är allt för populär, den anledningar kan beskådas ovan. Konstigt nog var jag den enda som i dag står utan en ful punk-tatuering, lite synd men det kommer fler chanser. Jag fick däremot vaselin i hela ögat och det är inte fy skam det heller.
De övriga kamraterna verkade inte helt upprörda över denna skändning av kropparna. Det var och kommer alltid vara en kul grej!

Jag har gått och blivit en riktig blogghora.. jo jag sa det! Har verkligen försökt att behärska mitt språk här på bloggen, och alla som känner mig vet att det är svårt. Lider nog inte av bristande vokabulär som man brukar skylla på när folk svär mycket. Jag gillar snarare effekten av hårda ord, eller fula ord.  Men nu slog det mig att det är MIN blogg, mitt eget lilla kungadöme och här gör jag precis som jag vill. Fick helt plötsligt ett stort behov av att införskaffa en tiara, helst en sån som påven har (jo, det heter tiara, det han har på skallen).


Återigen blev det en natt med lite sömn. Tror jag har snittat på 4-5 timmar per natt senaste veckan. Har svårt för att gå och lägga mig i tid, och vägrar sova länge. Tänk vad kaffe och hög musik räddar mig varje morgon, puh!
I natt satt jag mest vid datorn och varvade med att teckna. Jag tänker passa på att teckna så mycket jag bara kan, när jag minst anar det kan känslan vara borta och jag tål inte åsynen av papper och penna. Just nu känns det som när jag var liten. Spelade inte så stor roll vad resultatet blev, det var mest skönt att bara låta pennan köra sin grej, testa och se vad som hände. ÄLSKAR den känslan!

Dagar som dessa är lite otäcka på sätt och vis. Dagar som man inte kan minnas vad man gjorde innan klockan var 1700. Självfallet minns jag, men det känns som att tiden verkligen bara försvann. Totalt.
Eftersom det känns som att tiden försvann så innebar det också såklart att jag inte fick mycket jobb gjort alls. Detta var jag tvungen att gottgöra nu, nattetid.

Har spenderat kvällen med världens bästa Maja som kom över på middag och snack. Tacksam att hon tog sig hit trots trötthet. Många skratt senare begav hon sig hem. Försöker komma på vad hon sa... det var bra sagt i alla fall. Något i likhet med Man ska ångra saker, det är mitt ordspråk. Eller om det inte var Man ska göra saker man ångrar... Åh, snälla Maja upplys mig igen!
Denna kvinna ringer sedan upp mig på kvällen och stora planer börjar smidas inför nästa Hootchy Kootchy. Freaky fitness! Nu behöver jag sportshorts à la 70-tal, nätlinne, grym sport BH samt fotbollsstrumpor. Hett!

Ska nu återgå till mitt tecknande som jag maniskt gått in i. Godnatt

Dagens revolver... Nej, jag är ingen vapengalning. Ännu....

Fastnade  på vapen igår när jag satt och tecknade. Riktigt schysst faktiskt. Säga vad man vill om vapen men vackra är dom allt som oftast. Har mer idéer och tänkte sätta mig med dom i kväll. Skulle behöva mer material dock. Vill gärna plocka upp akvarellen igen men har brist på papper. Vore lägligt om CSN ville komma snarast. Har skickat in studieförsäkran i dag till skolan, så dom får fan lägga på ett kol denna gången och skicka in. I dag är det den 9e sep. Jag började skolan den 23 aug.... Get my point?

Efter flera telefonsamtal i dag från olika håll blir jag förvånad över hur människor (mest kvinnor) verkar söka dramatik. Jag fattar faktiskt inte vad som är så spännande om jag ska vara helt ärlig. Intressant fenomen, jävligt synd bara att det drabbar så många runt omkring. Blir förbannad.

Min tanke om att sluta röka går väl inte idylliskt. Vanan är galet stor och jag har så starka kopplingar till cigg. Alla saker som lever i äktenskap med min cigarett, alla rutiner. Hatar känslan av att vara så här svag faktiskt.

I wasn't kissing her, I was whispering in her mouth. (Chico Marx)

Somnade klockan tre i natt. Gick upp klockan sju. Varför? Och varför tog jag fram jobb på en gång?

Kollade på Idol på tv4play i natt och insåg att jag hellre vill se det på tv:n. Jag är väl old school på så vis.

I dag ska jag försöka få fram ett första utkast till hemsida. Tror faktiskt att logotypen är klar. Får se om jag vill ha mer grafiska element i profilen. Just nu är det väldigt minimalistisk... Tycker dock att less is more allt oftare stämmer.

För övrigt vill jag ha en ny (läses: en till) dator. Mina krav: Det är en mac, samt att den aldrig, aldrig någonsin blir varm. Finns det datorer som inte överhettas alls? Ge mig en sån tack.

Nej, nu lite mer jobb och ofrivilliga fantasier om skor... fina skor... med höga klackar.... kilklack....spännen....blanka.....jag dör......

För övrigt är jag nöjd över det faktum att det känns som att hela mitt ansikte försvinner i kaffekoppen varje morgon

Finns alltid saker att fundera, klura och tänka på. Just nu gäller det följande saker:

• Att det är ganska dumt att fantisera över en bil när man inte har körkort. Ännu dummare är det att jag nog troligtvis aldrig kommer ta körkort heller. Då kanske man slösar sin tid när man sitter på blocket.se och glor på amazoner?
• Att jag blir stolt över alla som tar tag i sina problem. En vacker dag ska jag också det. Nu när det lider mot höst så avvaktar jag dock tills våren bjuder på vackra dagar.
• Att jag kan bli så otroligt lycklig i hela själen av att höra en 9åring prata om sina tights med "glimmande glitter" på. Även var det ljuvligt att höra henne säga "... han håller på med breakdance.. det är coolt. Hade ett halsband med ett B på och typ bling bling..." Älskar min familj över allt annat!
• Att jag vill göra en bildserie ruskigt influerad av SinCity, behöver villigt folk att fota och vapen.. mycket vapen.
• Att jag vill köpa diamantkonfetti så jag kan pimpa min gasmask nån j***a gång.
• Att jag verkligen borde ta och lära mig flash nån gång. Känns som att det underlättar jobbmöjligheter.
• Att  det ser väldigt mycket ut som en gammal power-point presentation att skriva listor med punkter.. gotta love it...

Om man skulle kunna öppna mitt huvud och placerar in vissa delar i isoleringcell skulle jag vara nöjd. Man ska tydligen inte stressa upp sig över saker man inte rår på, men hur lätt är det? Vart är manualen som berättar hur man går till väga? Skicka gärna den till mig snarast. Tack.

Vore helt underbart att få göra något som bara gynnar just nu. Något för bara mig. Finns bara en sak jag kan komma på som jag vill längtar till... Suspension. Får se när nästa gång blir. Snart hoppas jag. Det närmaste jag kan komma eufori på laglig väg och jag tar tacksamt emot det igen.

I natt drömde jag om logotypen och den grafiska profilen jag håller på med. Smidigt att jag omedvetet jobbar på nattetid med. Vaknade och hade svaret på en del frågor. Vill verkligen göra ett grymt jobb där, känns som att jag är något på spåret, men som vanligt är det inte så lätt att bara få det till verklighet. Men en bit på vägen är jag i alla fall.

Min dagliga promenad blev mycket skönare än jag hade trott. Solen sken och jag spenderade ½ timme i Nackareservatet. Ganska skönt att gå själv, tänka och kanske till och med komma fram till ett och annat.

Min praktik och jag kom överens om att jag ska jobba hemifrån denna veckan, så jag har spenderat dagen med att ta fram en logotyp. Tror till och med att jag kanske börjar bli lite nöjd. Det är grymt kul men logotyper är verkligen kluriga. Så lätt att det blir fult. Ska ta fram en grafisk profil innan hemsidan ska göras. Den blir bra att ha med i portfolion tror jag framöver. Ska inte glömma att ta skärmdumpar på hur det ser ut nu också. Borde väl vara okej att referera till tidigare material även om det inte är jag som har gjort det? Kanske är det otrevligt?....

Ikväll blir det i alla fall till att titta på svenska Biggest Looser eftersom en gammal vän är med. Heja Heja! Fantastiskt när folk tar tag i saker som varit svårt så länge.

Sådär, då har jag återigen bytt blogg adress. Blir aldrig riktigt nöjd, men ska väl ge denna en chans iaf. När jag insåg att jag inte hade tillgång till statistik på min förra så fick kontrollfreaket i mig panik.

De gamla inläggen finns fortfarande att se här.

Nu ska jag alldeles strax iväg till praktiken, 2-3 veckor kvar sen är jag ledig. Läglig nog ringde nyss chefen från jobbet och förhoppningsvis kan jag få lite timmar där under ledigheten.
Talade även med CSN idag (igen!) och det verkar som att det kommer dröja ungefär en månad innan jag får pengar... Inte bra!

Lite nervös inför dagen. Biverkningar är i full gång av medicinen igen. Kan det inte bara gå över snart? Men ändå vill jag inte klaga, det är helt underbart att äntligen få ner luft i lungorna!